Allmän sjukförsäkring

Vid sjukdom får den anställda ersättning i form av sjuklön av arbetsgivaren de 14 första dagarna. Från dag 15 kan den anställda få sjukpenning från Försäkringskassan. Om en anställd troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av nedsatt arbetsförmåga kan denne få aktivitets- eller sjukersättning från Försäkringskassan.

Sjuklön från arbetsgivaren

Arbetsgivaren ansvarar för att betala ut sjuklön de första 14 dagarna när en anställd inte kan arbeta på grund av sjukdom. Detta gäller för anställda som är tillsvidareanställda eller har en tidsbegränsad anställning som omfattar minst en månad.

För andra anställda gäller sjuklönelagen efter 14 dagars anställning. Flera anställningsperioder hos samma arbetsgivare får räknas samman, om uppehållet mellan dem inte är mer än 14 kalenderdagar.

I vissa fall kan arbetsgivare ersätta merkostnader i samband med resor till och från arbetet i stället för att betala sjuklön.

Dag 1-14: Karensavdrag och sjuklön

Karensavdrag innebär att arbetsgivaren gör ett helt karensavdrag innan sjuklön betalas. Karensavdraget motsvarar 20% av den genomsnittliga sjuklönen per vecka. Efter att arbetsgivaren gjort ett helt karensavdrag betalas sjuklön med 80% av lönen och andra eventuella anställningsförmåner som den anställda går miste om på grund av sjukfrånvaron.

När företaget omfattas av kollektivavtal kan karensavdraget  beräknas på olika sätt beroende på vilket kollektivavtal företaget omfattas av.

Antalet karensavdrag begränsas till tio under en tolvmånadersperiod. Alla karensavdrag som görs inom en sjukperiod betraktas som ett tillfälle, även om avdragen sker på olika dagar. Karensavdrag gäller även om sjukdomen beror på arbetsskada.

Återinsjuknanderegel

Om en anställd blir frisk och därefter insjuknar på nytt inom fem kalenderdagar, räknas den nya sjukperioden som en fortsättning på den tidigare. Ersättningen ska då beräknas som om sjukdomsperioden varit i en följd. Om ett helt karensavdrag gjorts tidigare i sjukperioden innebär det att ytterligare karensavdrag inte ska göras. Har däremot inte ett helt karensavdrag gjorts tidigare i sjukperioden, ska ytterligare avdrag göras.

Läkarintyg

Den anställda ska lämna läkarintyg till arbetsgivaren om sjukdomen varar mer än sju kalenderdagar. Om det finns särskilda skäl kan arbetsgivaren begära att läkarintyg ska lämnas tidigare, till exempel redan från första dagen i en sjukperiod.

Du hittar mer information om sjuklön hos Försäkringskassan.

Särskilt högriskskydd

Anställda kan ansöka om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan. Detta gäller för anställda som antas ha fler än 10 korta sjukperioder under en 12-månadersperiod och för den som ska donera organ eller vävnader. I dessa fall betalas sjuklön ut redan från första dagen i sjuklöneperioden.

Även den som har en sjukdom som innebär en eller flera längre sjukdomsperioder (minst 28 dagar) under en 12-månadersperiod  kan omfattas av högriskskyddet. I detta fall gäller karensavdrag.

För anställda som beviljats särskilt högriskskydd ansöker arbetsgivaren och får ersättning av Försäkringskassan för sina kostnader för sjuklön inklusive arbetsgivaravgifter.

Ersättning för höga sjuklönekostnader

Arbetsgivare kan få ersättning för årliga sjuklönekostnader som överstiger en viss nivå. Försäkringskassan administrerar och beräknar ersättningen utifrån den arbetsgivardeklaration som arbetsgivaren lämnar till Skatteverket varje månad. Eventuell kreditering sker till företagets skattekonto automatiskt.

Läs mer om ersättning och vilka nivåer som gäller för höga sjuklönekostnader hos Försäkringskassan.

Sjukpenning från Försäkringskassan

När en anställd varit sjuk mer än 14 dagar ska arbetsgivaren inte längre betala sjuklön. Från och med den 15:e sjukdagen kan den anställda i stället få sjukpenning från Försäkringskassan.

Arbetsgivaren anmäler till Försäkringskassan inom sju kalenderdagar efter sjuklöneperiodens slut. Försäkringskassan betalar ut sjukpenning med ca 80% av den anställdas lön upp till 8 prisbasbelopp.

Om sjukskrivningen varar längre tid än 12 månader kan den anställda ansöka om sjukpenning på fortsättningsnivå, ersättningen är då cirka 75% av lönen upp till 8 prisbasbelopp. Anställd som har en allvarlig sjukdom kan ansöka om förlängning av tiden med 80 % av lönen upp till 8 prisbasbelopp.

Samtliga personer som arbetar i Sverige och som har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) om minst 24% av ett prisbasbelopp per år är sjukpenningförsäkrade hos Försäkringskassan. För rätt till sjukpenning krävs att den försäkrade har en sjukdom som nedsätter arbetsförmågan med minst 1/4. Övriga sjukpenningnivåer är 1/2, 3/4 och 1/1.

Försäkringskassan ersätter i vissa fall merkostnader i samband med resor till och från arbetet i stället för att betala ut sjukpenning.

Läs mer om sjukfrånvaro mer än 14 dagar och anmälan hos Försäkringskassan.

Plan för återgång i arbete

Senast dag 30 i en sjukskrivning ska arbetsgivaren ha upprättat en plan för återgång i arbete om den anställda väntas vara borta från arbetet på grund av sjukdom i mer än 60 dagar. Planen ska vara arbetsgivarens stöd i rehabiliteringsarbetet och kan begäras in av Försäkringskassan.

Undantag ges för sjukfall som antas bli kortare än 60 dagar eller om den sjuskrivnas hälsotillstånd gör att den anställda inte kan komma tillbaka till arbetet.

Rehabilitering av anställda

Arbetsgivaren har det primära ansvaret för anställdas arbetsplatsinriktade rehabilitering. Arbetsgivaren ska på den egna arbetsplatsen vidta åtgärder, som syftar till att den anställda ska kunna återgå i arbete. Försäkringskassan ansvarar för att samordna de olika åtgärder som behövs.

Rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan innebär bestämda tidpunkter för Försäkringskassans prövning av den anställdas arbetsförmåga och rätt till sjukpenning.

Från dag 181 i sjukperioden ska Försäkringskassan bedöma om den anställda kan utföra något arbete på den vanliga arbetsmarknaden.

Denna prövning kan skjutas upp, som längst till dag 365, om det är sannolikt att den anställda inom kort kan återgå till arbete hos sin arbetsgivare eller om det finns särskilda skäl.

Arbetshjälpmedel

För att en anställd ska kunna arbeta eller återgå i arbete efter sjukskrivning kan det behövas arbetshjälpmedel eller anpassning av arbetsplatsen.Mer information om ansökan och bidrag till arbetshjälpmedel finns hos Försäkringskassan.

Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd

Du som arbetsgivare kan få bidrag från Försäkringskassan för arbetsplatsinriktade rehabiliteringsåtgärder. Bidraget kan användas för att utreda, planera, genomföra och följa upp rehabiliteringsåtgärder som syftar till att förkorta eller förebygga sjukfall samt underlätta för anställda att komma tillbaka i arbete efter en sjukskrivning.

Insatsen ska utföras av företagshälsvovården  eller likvärdig aktör. Det kan handla om hjälp att kartlägga behov av anpassning av arbetsuppgifter och arbetstider eller för konsultation kring arbetshjälpmedel.

Bidraget går direkt till arbetsgivaren och täcker upp till 10 000 kronor per anställd och år, men högst med 200 000 kronor per arbetsgivare och år.

Stödet lämnas i mån av tillgång till avsatta medel, varför arbetsgivaren rekommenderas att kontinuerligt anstöka om stödet.

Läs mer om arbetsplatsinriktat rehabliteringsstöd och hur du ansöker hos Försäkringskassan.

Sjukersättning vid nedsättning av arbetsförmåga

Personer som på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning har nedsatt arbetsförmåga och som med största sannolikhet aldrig kommer att kunna arbeta hel- eller deltid kan få sjukersättning från Försäkringskassan. För en person som är under 30 år och vars arbetsförmåga antas vara nedsatt minst ett år beviljas aktivitetsersättning. Arbetsförmågan ska vara nedsatt med minst ¼. En person som däremot fyllt 30 men inte 65 år och vars arbetsförmåga är permanent nersatt beviljas sjukersättning tillsvidare.

Ersättningen kan vara hel, 3/4, 1/2 och 1/4 beroende på hur mycket arbetsförmågan är nedsatt. Hel sjukersättning utbetalas med cirka 64,7% av de senaste årens inkomster. Sjukersättning eller aktivitetsersättning på garantinivå betalas ut till personer som tidigare haft låg eller ingen inkomst om maximalt 2,53 prisbasbelopp. Vid hel sjukersättning kan arbetsgivaren avsluta anställningen.

Vi hjälper arbetsgivare att ha koll på kollektivavtalad försäkring och pension.

I vilken roll besöker du sidan idag?

Läs mer om vad som gäller för varje avtal